Sanningar om hundfoder och utfodring
Vi möter nästan dagligen hundägare i butiken som kommer till oss för att få svar och hjälp med vad de ska ge sina hundar för mat, vad de ska göra för att få hunden att äta, vad de ska göra med hunden som alltid är lös i magen och till och med att veterinären sa så här, stämmer det?
För att lättare förstå det här med hundar och deras kost, måste vi känna dess ursprung och vi måste veta vad det faktiskt är för individ som vi har i kopplet.
När man hundfolk emellan, talar om hundar tänker man kanske på den enorma mångfald av olika raser vi omger oss med. Allt ifrån rena sällskapshundar och specialiserade jakthundar till bruksraser eller vallhundar. Vi tänker kanske inte alltid på att till släktet hunddjur (canidae) dit våra tamdjur räknas, hör också de vilda djur som har samma typ av tanduppsättning med 42 tänder, det vill säga: Vargen, räven, schakalen och prärievargen.
En varg i kopplet
Vargen anses vara den som står våra tamhundar närmast.
Båda har ett högt utvecklat socialt beteende, samma dräktighetstid och samma kromosomuppsättning, vilket innebär att dessa djur kan korsas och få fortplantningsdugliga avkommor.
Tusentals år av målinriktat avelsarbete, har gett oss en rasvariation utan motstycke men detta till trots, har dessa djur fortfarande kvar sitt enkla matsmältningssystem anpassat för en animalisk föda, precis som sin stamfader vargen. Så likheten finns där, även om vi moderna hundägare ibland har svårt att se sambandet mellan den där lilla hundvalpen i vårt knä och vargen.
Att på effektivaste och bästa sätt utfodra hund innebär att optimala nivåer av energi och näringsämnen tillförs djuret under alla stadier i dess liv. Detta måste ske från fosterstadiet, innan födsel, under den viktiga tillväxten som valp och unghund, i vuxenlivets alla faser och genom åldrandet.
För att åstadkomma allt detta krävs en genomtänkt foderkonstruktion där man har tagit hänsyn till att våra hundar, oavsett ras, faktiskt är hundar och inte växtätare och att de skall utfodras därefter.
Först när vi inser detta har vi ett gott utgångsläge för att utfodra våra hundar naturligt och i balans.
Väldigt förenklat kan man säga att hunden behöver ett dagligt intag av protein, fett, vitamin, mineral, spårämnen och givetvis vatten för att kunna bygga nytt och underhålla de funktioner som ständigt pågår i kroppen.
När hunden äter och födan når mage och tarm startar en nedbrytningsprocess, där födan delas upp i mindre beståndsdelar som hunden kan ta upp och omsätta i underhåll, uppbyggnad av nya celler och energi. Detta kallas ämnesomsättning eller metabolism.
I foderdjungeln finns det många varumärken och alla har kanske ”inte alltid rent mjöl i påsen” och det förekommer många knep som tillverkarna tar till för att deras foder ska framstå som lite bättre.
Är man intresserad går det ofta att genomskåda detta genom att kritiskt granska och ifrågasätta vad som faktisk står på påsen.
Konserverad gröt
Konserverad gröt är titeln på en visa av Ulf Peder Olrog som skrevs på 40-talet, under andra världskriget, då många fabrikörer gjorde pengar på surrogatmat som exempelvis fuskkaffe.
I visan säljer några skrupellösa herrar konserverad gröt framställd av vassle och sågspån.
Visan har skapat talesättet allting går att sälja med mördande reklam – kom och köp konserverad gröt och är något som man ofta säger om försäljare med välsmort munläder eller i allmänhet s.k. bondfångare som inte drar sig för någonting så länge man tjänar pengar.
Det är tyvärr många fodertillverkare som passar bra in i den gamla visan och knepen för att få sina produkter att framstå som bättre i betraktarens ögon är många.
Protein, kött och spannmålsfritt
Det vanligaste knepet för att få fodret att se bättre ut än vad det i själva verket är, är att se till att köttråvaran alltid står först i innehållsdeklarationen för det vill konsumenter ha och att åstadkomma det är ganska enkelt!
Förr hade man ofta bara vete som utfyllnad och fiberkälla i de foder som vi hade i Sverige och då var det var lättare att förstå ingredienslistan men i takt med att våra köpmönster ändras och de facto att vi mer och mer går på trender och blir mer påverkade av marknadsföringen nu än förr, så har tillverkarna givits möjligheter att dölja vissa tveksamheter.
Det vanligaste är att man delar upp de närmast kommande ingredienserna (kolhydraterna) i fodret i mindre beståndsdelar så att ingen enskild ingrediens blir större än köttråvaran och ett exempel på det är att majs delas upp i; majs, majsmjöl och majsgluten.
Rent teknisk så är detta korrekt eftersom majsmjöl och majsgluten är processade råvaror och att betrakta som andra ingredienser än ursprungsprodukten majs men när det väl kommer ner i hundens mage och tarm och ska brytas ner så är det ju trots allt fortfarande bara majs, oavsett vad man väljer att kalla det för!
Spannmålsfritt ska vara bra, har jag hört...
Det finns ingenting som säger att ett spannmålsfritt foder skulle vara bättre för att tillverkaren valt till exempel bönor, linser eller ärtor som kolhydratkälla än ett där man använder sig av vete eller ris.
För att ett foder ska betraktas som bättre när det är spannmålsfritt så borde andelen kött öka och inte att en kolhydratkälla byts mot någon annan, vilket ofta är fallet.
Färskt kött är bra och det är godare...
Det är inte ”vårt kött” som används i hundmat utan det kött som blir över efter oss
Dessutom måste man komma ihåg att färskt kött vägs in i innehållsdeklarationen inklusive allt det vatten som finns naturligt i köttet. Ungefär ¾ av en köttbit består är vatten vilket innebär att 1 kg färskt kött i innehållsdeklarationen inte är mer än ca 250 gram kött i den slutliga produkten som du ger din hund.
Med andra ord så används ofta färskt kött i hundfoder för att det ska låta som godare men framför allt för att se ut att innehålla mer kött än vad det i själva verket gör.
Färskt kött, torkat kött eller köttmjöl...
Dessa tre ingredienser är i stort sett de samma och de två sistnämnda är bara processade innan de tillsätts fodret. Ett köttmjöl är i princip en köttfärs som torkats.
En sak som däremot är att se upp med!
Många foder som säljs idag i handeln är med kyckling och när man läser ingredienslistan så står det ofta bara kyckling eller kycklingprotein.
Vid första anblicken så ser det ju ut att vara samma sak som kycklingkött men skillnaden är stor!
Kyckling och kycklingprotein är vanligtvis det som blir över när köttet tagits bort från kycklingen.
Kvalitet är viktigare än kvantitet...
Ett vanligt fel som såväl hundägare, som veterinärer ofta göra när man bedömer om ett foder är bra eller inte, är att man gör det utifrån mängden protein i fodret och inte i vad fodret innehåller för protein d.v.s. utifrån kvalitén.
Ett foder kan ha en hög andel protein i procent men om det i huvudsak kommer från växtriket eller sämre biprodukter, så blir det fel. Om tillverkaren dessutom tillsätter gluten i fodret, som hundar inte har någon nytta av så blir det dubbelt fel.
Kvalitet framför kvantitet är viktigt och det sparar dessutom hundens njurar.
Det fuskas mycket inom hundmatsindustrin, precis som med den mat som vi äter och i takt med att kvalitén blir sämre och mängden kött minskar i hundfodren så tillsätts allt mera gluten och olika smakförstärkare för att få våra hundar att äta maten.
Idag är tyvärr socker, salt, smak- och aromämnen vanligt förekommande i hundmat för att trolla fram en god smak och något man tvingats till eftersom den naturliga köttsmaken ofta saknas.
Även höga fetthalter är något som många tillverkare valt eftersom fett är gott och fett är en smakbärare.
Mycket fett i kombination med höga andelar kolhydrat i foder ger lätt överviktiga hundar. Höga fetthalter under för lång tid gör också att hunden löper risk att få gallaproblem och andelen hundar med pankreatit (bukspottkörtelinflammation) ökar drastiskt.
En hund som äter ett foder med för mycket fett i förhållande till övriga näringsämnen riskerar att drabbas av näringsbrist!
En frisk hund äter vanligtvis tills den täckt sitt energibehov och den kommer att göra det mycket tidigare om det utfodras med ett foder med en större andel fett.
När energibehovet är tillgodosett så slutar hunden att äta och då måste den ha fått i sig tillräckligt av protein, vitamin och mineral, vilken den ofta INTE får eftersom fetthalten stoppar ätandet, lite grann på samma sätt som om vi människor äter en godisbit.
Färskfoder eller torrfoder...
Vi har nog aldrig haft så mycket sjuka hundar i vårt land som vi har nu och snart är var och varannan hund allergisk, har hudproblem eller har magar som krånglar.
I takt med att det kommer nya rön och våra kunskaper kring hundfoder och utfodring blir bättre så borde ju problemen minska, inte öka…….
Man brukar ju säga att de friskaste barnen bor på landet och på samma sätt så tror jag att det är med hundar.
Jag tror att den ensidighet som det innebär att enbart utfodra hunden med samma torrfoder skapar långsiktiga problem och jag tror att avsaknaden av att få springa lös i skogen och hitta lite smaskiga saker att sätta i sig leder till ett sämre immunförsvar och risken för ovan nämna problem ökar.
En individ som hela tiden utsätts för små doser av bakterier får ett stärkt immunförsvar och man vet idag att hundar som äter färskfoder, generellt är friskare än hundar som bara äter torrfoder.
Det betyder inte att jag rekommenderar att man ska över till 100 % färskt, med allt vad det innebär, nej snarare att man ger lite och regelbundet.
Ett färskfoder ska vara rått och är inte att jämställa med burkmat där råvaran upphettats, precis som när man tillverkar ett torrfoder.
Det är också viktigt att färskfodret är ett fullfoder och det får inte bli så att man lägger på en massa kött på torrfodret eftersom det kan leda till andra problem.
För mycket protein i fodret
Vi får ofta höra av hundägare som kommer till butiken att det är för mycket protein i moderna hundfoder. Det är något de hört från uppfödaren eller av veterinären och jag har själv träffat på veterinärer som sagt det samma till mig.
Som jag skrev initial så ska hunden utfodras med optimala nivåer och med det menar jag optimala nivåer för varje individ, beroende på ålder, ras och aktivitetsnivå.
Det flesta hundar kan i princip äta hur mycket protein som helst så längre det är av bra kvalitet men riskerar då givetvis över tid att bli tjocka.
Förr så var fodergivorna stora i de hundfoder som fanns på marknaden och det som kom ut i den andra änden av hunden var även det, stora mängder men då innehöll ett normalfoder ca 12–14 % protein medan motsvarande idag ligger på det dubbla.
Om man förr gav en hund 1 liter av dåvarande foder så ger man idag ungefär hälften och det är först när man vet hur många gram protein man ger sin hund som man kan göra jämförelser eller som jag brukar säga – det är inte procenten på spritflaskans etikett som berusar det är mängden man dricker ur den……
Det finns massor att skriva om detta men om du vill veta mer så finns jag och min personal att fråga i butiken……
Hälsningar
Peter
