Skötselråd Marsvin


Marsvin, Cavia porcellus domesticerades från början av indianer i Peru som hade dem till föda och religiösa riter. Under 1500-talet introducerades marsvinet i Europa för sällskap och senare även i forskningssyfte. Det vilda marsvinet finns i cirka 15 arter och förekommer främst i bergskedjan Anderna, men finns i nästan hela Sydamerika. Olika arter lever i olika typer av miljöer, allt ifrån sumpmarker till, hålor eller i bergsområden.
Djuren lever i grupper om cirka 5 - 10 djur med en hane och flera honor. Det tama marsvinet är en hybrid, d.v.s. en blandning av olika vilda marsvinsarter och räknas därför som en egen art. Den vilda marsvinsart som våra tama marsvin närmast är släkt med lever på grässlätten och på savannen, där de använder det höga gräset för att gömma sig och göra gångar i.

Marsvin är ett flockdjur och ska därför alltid hållas minst i par. Två honor eller två hanar som vuxit upp tillsammans, eller en kastrerad hane med en eller flera honor, brukar också fungera bra. Marsvin är mycket sociala djur som bland annat kommunicerar med läten, både med andra marsvin och sina ägare. Marsvinet förekommer i flera pälstyper; korthår, teddy, rex, långhår och virvel. Färger och färgkombinationer varierar mycket och alla tänkbara variationer kan förkomma.
Ett marsvin lever ungefär i 5 - 7 år och väger som vuxen cirka ett kilo.

Buren
Krav på burens storlek finns angivet på Jordbruksverkets hemsida och det är alltid djurägarens ansvara att hålla koll på vilka regler som gäller från en tid till annan. De regler som gäller för närvarande innebär att varje marsvin ska ha en bottenyta på minst 0,15 m² och ingen sida på buren får vara kortare än 40 cm. Buren ska vara minst 25 cm hög men givetvis så är ju alltid en större bur att fördra framför en mindre. Ju större bur desto bättre! 
Placera buren i normal rumstemperatur med dagsljus och fritt från drag.

Inredning och tillbehör

I buren ska det alltid finnas tillräckligt med plats i ett eller flera hus så alla marsvin kan söka skydd samtidigt.
På botten, ovanpå bottenströet rekommenderar vi att man lägger ett lager av halm, dels för skydd men även för att bottenmaterialet inte ska fara omkring lika mycket men främst för aktiverings skull.
Vattnet ska bytas dagligen och vi rekommenderar att du använder en vattenflaska framför en vattenskål eftersom den snabbt blir smutsig när djuret rör sig i buren.
Matskålen ska vara låg och tung för att undvika att marsvinet välter skålen.
Lämpliga leksaker at lägga in i buren är bl.a. tunnlar, broar, gnagvänliga hus och foderbollar.

Rengöring
Vi rekommenderar att du väljer Four Friends smådjursströ som bottenströ, en träpellets med mycket bra absorberingsförmåga som dessutom håller odören borta längre än traditionellt kutterspån. Four Friends bottenströ dammar dessutom mindre och fastnar inte allt lika mycket i pälsen som ett kutterspån gör.
Marsvinsburen städas ungefär en till två gånger i veckan beroende på burstorlek, antal marsvin och vilket strö som används. Burbotten inklusive inredning diskas och torkas.

Föda
Marsvin är s.k. herbivorer, d.v.s växtätare och deras hudsakliga föda är hö, vilket alltid ska finnas i buren. Minst 80% av djurets dagliga födointag ska bestå av hö.
Var kritisk när du köper hö! Nästan allt hö som säljs på marknaden idag är grovt och framtaget som fodermedel för hästar, kossor och får. De flesta marsvin ratar ett för grovt hö och föredrar, om de får välja, ett finare grässtrå och en större variation av grässorter än vad som brukar finnas i höpåsen. 
I våra butiker säljer vi ett s.k. ängshö från obesprutade marker med stor mix av grässorter och vi vågar nästar garantera att din marsvin kommer att älska det!
För att säkerställa en komplett kost till ditt djur rekommenderar vi att du kompletterar med Selective marsvinspellets, ett kompletteringsfoder av hög kvalitet som innehåller allt ditt marsvin behöver.
Ge ett par matskedar pellets/marsvin och dag.
Vi rekommenderar inte en blandning eftersom marsvinen tenderar att bara plocka det fetaste, sötaste och godaste ur blandning och rata resten vilket ofta leder till övervikt. Blir marsvinet tjock så ska du dra ner på "kraftfodret", aldrig höet.
Undvik att ge för mycket frukt eftersom det är sött utan välj i stället grönsaker.
En saltsten kan finnas i buren så länge kaninen inte gnager på den för mycket.
C-vitamin är livsviktigt för alla marsvin eftersom de, precis som oss människor inte kan bilda eget C-vitamin och därför måste få det tillfört dagligen för att djuret inte ska få brist och bli sjuk. Den C-vitamin som finns i maten räcker i regel inte, utan extra C-vitamin måste ges.
Ett växande eller dräktigt marsvin behöver dessutom en ännu större mängd. Vi använder själva ett flytande C-vitamin och rekommenderar att det ges i vattnet eller direkt i munnen i kombination med C-vitaminrika grönsaker som kål, paprika och morötter. Persilja brukar vara en delikatess om man är ett marsvin och det innehållrr massor av nyttigheter utöver C-vitamin.
Brist på C-vitamin kan leda till sjukdomen skörbjugg och i förlängningen även dödsfall. När du får hem dina marsvin, dubblera dosen C-vitamin de första dagarna. Ibland kan marsvin få C-vitaminbrist trots ökad dos på grund av extrem stress, vilket en flytt till ett nytt hem kan innebära.

Skötsel
Marsvinet har tänder som växer hela livet som hela tiden måste nötas ner till rätt längd för att undvika bett- och tandproblem. Marsvinen ska därför alltid ha tillgång till gnagmaterial så som gnagpinnar, grenar, rötter eller annat hårt gnagargodis, samt fri tillgång på hö.
Om du har ett långhårigt marsvin ska den borstas regelbundet och tovor ska avlägsnas ur pälsen. Klorna bör klippas ungefär 1 - 2 gånger i månaden. Om du är du osäker på hur du ska klippa så hjälper vi dig gärna men ring innan och kontrollera att det passar och fungerar.

Första tiden i nya hemmet
När du får hem dina marsvin så rekommenderar via att du låter de vara ifred i buren under det första dygnet. Börja därefter lite försiktigt att bekanta dig med dem medan de är i buren, använd gärna marsvinsgodis för att locka fram dem. Efter ytterligare någon dag kan du börja hantera marsvinen och då gärna sittandes med djuren i ditt knä. Prata lugnt och undvik hastiga rörelser och höga ljud för att inte skrämma dem.
När marsvinen börjar bli hemmastadda, låt dem då vara med och bli riktiga familjemedlemmar och j mer de får vara med och bli hanterade, desto tamare och trevligare blir de. Tänk på att alltid ge ett ordentligt stöd då du lyfter marsvinen; håll ena handen runt kroppen och den andra som stöd under bakbenen. Bär inte omkring på marsvinen i onödan, eftersom de lätt kan tappas i golvet och skadas allvarligt.

Övrigt
Marsvin kan gärna tas ut på promenad i anpassade selar och koppel under årets varma årstider. Det finns även hagar som är lämpliga att ha dem i om man vill låta dem vara ute på sommaren. Det bör inte vara kallare än 10–15 grader och marsvinen får inte heller utsättas för regn, blåst eller hög värme. Det ska alltid finnas tillgång till skydd och skugga.
Både hanar och honor har en doftkörtel som sitter långt ner på ryggen. Denna kan bli kladdig och smutsig och då får man hjälpa till genom att massera med ljummet vatten och vegetabilisk olja. Marsvinshanar doftmarkerar genom att dra bakdelen mot marken. Detta kan i vissa fall leda till att smuts, hår och spån fastnar i rumpan och då kan man ta en tops med vegetabilisk olja på och försiktigt avlägsna smutsen.

Könsmognad
Honan blir könsmogen vid 4 - 5 veckors ålder och hanen vid 8 - 10 veckor. Funderar du på att avla, se till att inte para honan för tidigt (tidigast vid fem månaders ålder och senast vid sju månader) eller med för jämna mellanrum. Dräktighetstiden varierar mellan 59 – 72 dygn och honan föder välutvecklade ungar som redan ett par timmar efter födseln brukar börja äta fast föda.
Tänk på att den dräktiga honans behov av C-vitamin tredubblas under dräktighetstiden.

Sjukdom
Om ditt marsvin skulle bli sjukt kräver det omedelbar sakkunnig vård. Symtom kan vara; slöhet, lös spillning, dålig aptit/törst eller att marsvinet inte beter sig som det brukar. Om du misstänker att ditt djur är sjukt, vänta inte med att rådfråga veterinär, detta leder ofta bara till en svårare behandling.
De vanligaste sjukdomarna som drabbar marsvin är lunginflammation, trampdyneinfektion, ringorm, tandproblematik, magproblem och skörbjugg. Även fetma kan drabba marsvinen om de är mycket stillasittande, får en felaktig kost och inte får röra sig tillräckligt.

Barn gillar djur och det är nyttigt för barn att växa upp, umgås och ta ansvar för ett djur. Om djuret är ämnat för ett barn, tänk då på att du som vuxen ändå alltid måste bära huvudansvaret! Detta skötselråd är allmänt utformat och omfattar bara grundläggande råd. För djurets bästa bör du dock skaffa dig ytterligare kunskaper.