Att skaffa och hålla höns


En grupp höns i frihet, hemma på tomten sökandes efter föda värmer gott i själen!
De skänker mycket glädje genom sitt sociala beteende och många höns kan bli riktigt tama och drar sig inte för hoppa upp i ditt knä eller att bli burna i famnen.
Höns är förhållandevis enkla att hålla och dessutom så ger de ju oss goda ägg.

Hönan i det vilda
Det är svårt att säga exakt när hönan blev till ett husdjur men de äldsta kända arkeologiska fynden kommer från Kina och är så gamla som cirka 9 000 år och sannolikt ett resultat av ett kläckningsförsök efter ägg som rövats från vilda hönsfåglar.
Människor har dessutom i alla tider fascinerats av tupparnas vilja att slåss och många menar att hönsaveln uppstod för att få fram vackra och stridslystna tuppar.
Det finns massor av hönsraser runt om i världen. Uppskattningsvis ungefär 400 rena raser och utöver det blandraser som blir när vi håller olika raser tillsamman i en grupp.
Ursprunget till våra tamhöns är Sydostasiens röda djungelhöns, Gallus gallus, vilket är en av flera djungelraser.

Praktiska husdjur
Att höns är populära husdjur runt om i världen är kanske inte så konstigt eftersom de klarar sig på ganska enkla förhållanden, de värper ägg och är goda att äta och förr i tiden, långt innan vi hade tillgång till konserverad mat, var de praktiska att ha med de på resor, såväl på land som till havs.
Genom tiderna har inte bara köttet och äggen tagits till vara utan stort sett det mesta på hönan används, även fjädrar, dun och spillningen som gödsel.
Vi har i mycket de stora klostren att tacka för utvecklingen av hönsaveln och de flesta kloster hade en egen hönsgård. Även Gustav Vasa, som inte hade mycket till övers för klostren visade ett stort intresse för hönsen och han hade redan på 1500-talet stora hönsanläggningar.
Under mitten av 1800-talet började hönsaveln radikalt att förändras i Sverige när pionjären Arvid Lagergren lätt uppföra stora avelsgårdar och genom Sveriges hönstidning förde han fram idéer om en storskalig och rationell hönsskötsel.
i slutet av 1800-talet kom de första vita leghornhönsen till vårt land och 1898 bildades Svensk Fjäderfäförening
I början av 1900-talet startade man med s.k. hybridavel för att få fram värphybrider.
Alla värphybrider har sitt ursprung i Vit Leghorn och Röd Rhode Island.

Innan du köper höns
Det finns som sagt en massa olika hönsraser och blandning där emellan och här har du en del saker som kan bara bra att fundera på innan du köper första bästa ras du kommer över.

  • Hur mycket plats har du på tomten till hönshus/rastgård?
  • Hur många höns vill du ha i din flock?
  • Är det viktigaste att hönsen är sociala och klappvänliga?
  • Ska hönsen i huvudsak vara bra äggläggare eller vill du även kunna slakta och äta köttet?
  • Är det viktigt att hönsen värper ägg med olika färger?
    Det finns hönsraser som värper ägg som går i gröna eller blå toner. Den finns de som värper svagt rosa ägg, ja t.o.m prickiga ägg förekommer.
  • Vill du ta fram egna kycklingar och i så fall ska de ruvas fram naturligt eller vill du kläcka fram de i en äggkläckningsmaskin? Fördelen med en äggkläckare är att du inte tappar äggproduktionen under hela tiden som hönan ruvar. Om du vill ta fram egna kycklingar vad gör du då med tupparna som föds?

Utifrån dina svar så ska hönshus och rastgårdar anpassas. Ett tips från oss är att bygga lite större än vad tanken var från början eftersom det oftast blir lite fler höns och raser än vad man initialt avsåg.
En grupp med höns och en galen, förlåt galande tupp, låter väl som en lantlig idyll och hönorna mår bäst av att ha en tupp i flocken, men bor du inne i samhället så är det inte säkert att din kommun tillåter dig att hålla en tupp i flocken.
Vanliga villkor när du vill ha höns inom ett detaljplanerat område; 

  • Hönsen ska hållas på ett sådant sätt att sanitär olägenhet inte uppstår.
  • De ska inte matats utomhus eftersom matrester lockar till sig råttor och fåglar med ökad risk för salmonellasmitta.
  • Gödseln ska tas omhand så att det inte luktar i omgivningarna.
  • Tuppen ska vara instängd mellan klockan 21.00 och 07.00 så att grannarna inte störs av galandet.
  • Djurhållningen ska vara till djurens bästa.

Exakt vad som gäller i din kommun kan och bör du kontrollera med ditt lokala miljö och hälsoskyddskontor.

Hönshus
För att hålla höns krävs det någon form av hönshus och med en tillhörande rastgård är att rekommendera.
Storleken på hus är som sagt beroende på art och antal höns och ska du bara ha lite sommarhöns så räcker det ofta med ett litet hönshus som du hittar i Djurfavoritens butiker.
Ska man ha fler höns i ett hönshus så gäller följande i enlighet med djurskyddslagen; max 9 hönsfåglar/m² om de väger mindre än 2,4 kg och 7,5 djur/m² om de väger mer. Dessa utrymmeskrav är framtagna i första hand för de stora äggproducenterna och ska ses som ett absolut minimum och för djurens skull så rekommenderar vi betydligt större än så. 
Har du en lekstuga på tomten som barnen ledsnat på ett förråd som inte används så kan det också fungera som hönshus.
För att hönshuset ska fungera optimalt året om så rekommenderas ett dragfritt och torrt utrymme som gärna isoleras för att hålla kylan ute under vintern och värmen borta under sommaren. Väggarna kläs med t.ex. träskivor som målas men en färg som går lätt att torka av. Försök om mögligt att täta alla springor i golv, väggar och tak. Ett hönshus med mycket springor och skrymslen blir lätt ett gömställe för ohyra och ditt hönshus blir betydligt svårare att hålla rent.
Golvet kan t.ex. byggas i trä och på det läggs klinker. Vad du har för material på golvet är av underordnad betydelse så länge det går att rengöra ordentligt.
Det är viktigt att temperaturen i hönshuset håller plusgrader på vinter så att hönsen inte förfryser kam och slör och för att vattnet inte ska frysa.
Till din hjälp så finns det armaturer och värmelampor av olika slag som du hittar hos oss.
Ventilationen i hönshuset är viktig för att få bort ammoniakdofter och fukt ur hönshuset.

Rastgård
I direkt anslutning till hönshuset rekommenderar vi att du bygger en rastgård även om du tänkt att släppa in och ut dina hönor varje dag och de bara ska gå omkring på villatomten.
När du planerar hur och var du ska bygga hönshus och rastgården så måste det finnas möjlighet för hönsen att gå undan och komma in i skuggan!
Vill du bygga en rejäl rastgård som klarar det mesta så rekommenderar vi att  den byggs av tryckimpregnerat vilke med dimentionen 45x70.
Givetvis kan en rastgård byggas både enklare och mer avancerat är så här men detta vet vi fungerar väl i praktiken och i den rastgården vi byggt har vi aldrig "peppar - peppar" haft påhälsningar av några rovdjur. 
Börja med en regel, bärlist nere, så nära backen som det går. Se till att den hamnar i våg med hjälp av ett vattenpass. För att få den i våg så är det enklaste att fästa regeln i hönshuset, placera därefter vattenpasset på regeln och lyft upp den i andra änden till rätt nivå uppnåtts. När rätt nivå nåtts skruvas ett stödben dit och ytterligare ett antal stödben skruvas fast på regeln för bästa stabilitet.
Stödbenen ställs på en flat sten eller trädgårdplatta i betong och för att skydda stödbenen mot väta, lägger man en liten bit syllpapp mellan stenen/plattan och benet. 
Ovanpå bottenregeln ställer och skruvar man stående reglar i samma dimension som bottenregeln. Det enklaste är att skruva reglarna med ett cc avstånd på 100 cm och detta för att de putsnät som vi rekommenderar och som du hittar på byggmarknaden är 1 meter breda. Det är dessutom mycket lättare att sätta upp nät i 1 meter bitar än att arbeta med hela rullen.
Det är viktigt att även de stående reglarna hamnar lodrätt mot reglen och antingen så skruvas regeln genom s.k. skråskruvning eller så använder man små vinkeljärn.
Om man är flera som hjälps åt, så kan man arbeta med hela rullen och sätta nätet vägrätt.
Genom att sätta det vågrätt blir det inte lika mycket klippande av nät men det blir då i stället betydligt svårare att sätta upp och rovdjurstätat i nederkant.
Ovanpå de stående reglarna läggs sedan en toppregel, motsvarande den som sitter i botten.
För att få en stadig rastgård är det lättaste att bygga gården i räta vinklar och förstärka hörnen ordentligt med tvärslå, vinkeljärn eller liknande.
Glöm inte att planera var och hur många dörrar du ska ha in till gården. 
Det enklaste sättet ätt fästa putsnätet i reglarna är med en klammerpistol som du kan köpa där de säljer putsnät.
För att rovdjurssäkra rastgården så gott det går, grävs putsnätet ner ca 30 cm i jorden. Om marken inte tillåter att nätet grävs ner kan man vika det ut från rastgården 30 - 50 cm och lägga på stenar som håller nätet nere mot backen.
Ovanpå taket så rekommenderar vi ett s.k. balkongnät för katten som vi har i våra butiker. Det nätet är tillverkat i nylon och betydligt lättare att sätta upp än motsvarande i metall.
Bygger man denna rastgården så kommer den hålla i många år och bli stadig.
Givetvis kan man välja enklare lösningar och det finns sannolikt massor av lösningar att hitta på Internet.

Berikning i hönsgården
Hönsfåglar behöver berikning d.v.s. stimulans och aktivering för att må bra och för att minska risken för att det blir bråk i gruppen.
Höns lever en stor del av sin dag med att leta föda och det kan man utnyttja som en aktivering. I rastgården kan man hänga upp grönsaker och frukt i snören som de får picka i sig.
Man kan bygga upp sittställningen när hönsen kan klättre/hoppa upp. En sittpinnegunga som man hänger i taket som de kan gunga på är roligt. Köpa emellanåt en säck med halm och strö ut i rastgården som de kan sprätta omkring i för att söka föda.
Ta in mossa, löv och gräs som de kan leta mat i men kontrollera med markägaren först innan så att det är ok att ta mossa i skogen. Tänk på att vissa sorters mossa är fridlyst. 
Det finns massor man kan göra och det är egentligen oftast bara fantasin som sätter hinder. Det som inte fungerar är ju bara att ta bort.

Inreda hönshuset
När huset är klart ska det inredas med sittpinnar i olika höjd, ungefär som en trappa. Sittpinnarna får inte vara för tunna och lite beroende på hönsras så ska de vara 5 - 15 cm tjocka. Hönsen ska precis kunna gripa runt pinnen. Varje höna ska ha 15 - 25 cm sittpinne för att kunna sova bekvämt.
Sittpinnarna ska sitta på ett centrumavstånd av 30 cm och avståndet från väggen ska vara minst 20 cm, allt enligt djurskyddslagen. 
Ett tips är att sätta fast s.k. balkskor som du hittar på byggmarknaden, på väggen och i de så lägger du och vid behov skruvar fast sittpinnarna.
Placera aldrig mat och vatten under sittpinnarna eftersom hönsen uträttar sina behov sittande på pinnarna.
Dörren in och ut från rastgården ska vara 40 cm och om du har många höns rekommenderas dubbla dörrar.
På golvet lägger man ett absorberande material och vi rekommenderar ”Easy strö”, en värmebehandlad halmprodukt som absorberar vätska jättebra och den är dessutom bra att använda i rabatter eller kompost eftersom den snabbt bryts ner till ny jord. En annan fördel jämför med t.ex. torv som tyvärr ofta används i djurstallar är att det inte blir stora sår i naturen som när man bryter torv och som inte repareras under överskådlig tid.
Hönsen behöver värpreden där de kan lägga äggen och antingen köper du färdiga värpreden t.ex. i metall med lutande golv så att äggen rullar undan och därmed lättare att plocka eller så köper du enkla kattlådor med tak som också fungerar bra.
Fåglarna behöver ha ett sandbad där de kan tvätta sig. En stor trälåda fylld med sand eller jord och lite kiselgur för att minska risken för ohyra blir bra.
Om sandbadet ska stå ute i rastgården är det många som använder ett gammal bildäck som badkar. Tänk på att i rastgården så ska det vara ta över sandbadet.
För att höns ska må bra behöver de kunna gå ut varje dag och picka på marken. Höns älskar att gå fritt och håller sig oftast i närheten.
Vet du med dig att det finns mycket rovdjur, rovfåglar eller om du bor i närheten av en trafikerad väg kan det vara bra att köpa/bygga en rastgård.
Rastgården ska uppföras så att inre rovdjur kan gräva sig in i gården och vi rekommenderar någon form av nättak för att inte rovfåglarna ska kunna ta sig in.
Tänk på att hönsen måste ha möjlighet att dra sig undan solen i rastgården och det måste finnas ordentligt med skugga för att de ska må bra.

Att ha höns innebär ett dagligt åtagande, året om
Att ha höns hemma behöver inte ta så mycket av din tid i anspråk och det räcker vanligtvis men några minuter morgon och kväll.
Att skaffa höns är för de flesta, att kliva in i en helt ny värld bland morgonpigga individer vars klocka är solen.
De är sociala och i flocken finns det en hierarki, något som tydligt märks när de ska sova för natten där de ranghöga sitter på de högsta pinnarna i hönshuset.
Om hönsen bor i ett hönshus bara om natten så talar de om, högt och ljudligt att nu är det dags att kliva upp och släppa ut flocken. Om hönsen bor i ett hönshus med tillhörande rastgård så kan du ofta ta lite längre sovmorgon men till slut kommer även de att tala om att det nu är dags att kliva upp för nu ska vi ha mat.
Hönsen behöver daglig tillsyn, dvs mat, vatten och en liten pratstund där du samtidigt kontrollerar att alla fåglar mår bra.
Ungefär en gång i månaden byts bottenmaterialet ut mot nytt och i samband med rengöringen rekommenderar vi att du sprayar reden och sittpinnar med lämpligt medel som försvårar för kvalster att få fäste i hönshuset. Hos oss hittar du SMITE:s produkter som är mycket bra för ändamålet. Låt medlet sitta några minuter och torka därefter ordentligt väggar/pinnar med en trasa eller liknande.
När du städar och byter bottenmaterial på golvet så städar du även ur redena ordentligt. Efter rengöring så lägger du in liter halm i redet och strör på med en näve kiselgur.

Storrengöring av hönshuset
Minst 1 gång/år, gärna oftare måste hönshuset storrengöras men har du otur och får in ohyra i din hönsbesättning behövs det givetvis göras oftare.
När hönshuset storstädas ska i princip ALLT ut; sittpinnar, reden, bottenmaterial, värmelampor m.m.
När huset är tomt så börjar man att såpskura väggar och var extra noggrann runt fönster, dörrar och i andra eventuella springor och skrymslen. Ibland band en begagnad tandborste komma till användning för att komma åt överallt.
Efter såpskurandet eftertorkar du men en trasa och därefter får väggar och golv torka. Vi rekommenderar att tak, väggar och golv sprayas rikligt med ett godkänt ohyreförebyggande medel t.ex. SMITE som vi säljer i våra butiker.
Innan inredningen ställs på plats igen så ska väggar och golv vara ordentligt torra efter desinficeringen.
Om du använder dig av de befintliga sittpinnarna så måste även de skrubbas och behandlas precis som väggarna och samma procedur gäller för givetvis även för värpreden.

Utfodring
Vad höns ska äta och inte äta är en ständigt pågående debatt bland hönsmänniskor och det baseras ofta på tyckande och inte på fakta.
Man gör som man alltid gjort d.v.s. det får leva på matrester och lite säd.
Kunskapen om hur höns ska utfodras är betydligt högre idag än för bara 10 år sedan och utvecklingen av anpassade foder har gått fort.
För att minska risken för smittspridning, som t.ex. salmonella, i din hönsbesättning så rekommenderar vi värmebehandlat, pelleterat foder från Svenska Foder, kompletterat med lite hushållsrester av vegetabiliskt ursprung. Basfodret, året runt för de flesta hönsen är Värp Opti eller Värp Eko för dig som vill ha ett ekologiskt alternativ.
Vill man ge hönsen en större variation så har vi prisvärda müsliblandningar i våra butiker som kan ges som ett komplementsfoder till pelletsen.

I Sverige är det idag förbjudet att ge foder med bearbetat animaliskt protein från nöt, svin eller fjäderfä och ger du matavfall till dina höns från t.ex. en skola, en restaurang eller från det egna köket så måste det vara fritt från kött och ägg!
Utöver fodret så behöver de ha tillgång till snäckskal som dels hjälper hönsen att mala maten i magen och även ger ett extra tillskott av kalk och mineral för starka äggskal.
Vi rekommenderar att maten i fodertrågen ska ta slut varje dag för att på så vis få hönsen att städa i sin omgivning och därigenom minska risken för att möss och råttor dras till hönsen.
Maten serveras förslagsvis i ett hönstråg eller foderautomat och vattnet i motsvarande vattenautomat.
Fördelen med en ordentlig vattenautomat är att den går att hänga upp och vattnet blir därigenom inte smutsigt lika snabbt.
Storleken på vatten och foderbehållare finns reglerat i djurskyddslagen och det regler som gäller för närvarande säger; Vattentrågen ska vara tillräckligt stora och har du raka vattentråg ska varje höna ha minst 25 mm plats vid trågkanten och har du runda vattentråg, räcker det att varje höna har minst 10 mm plats vid trågkanten.
Fodertrågen ska räcka till alla och har du raka fodertråg ska varje höna ha minst 100 mm plats vid trågkanten och har du runda fodertråg räcker det om varje höna har 40 mm plats vid trågkanten.

Fågelinfluensa
Fågelinfluensan går inte att skydda sig helt ifrån och det spelar ingen roll hur försiktig man är. Den kommer ofta tidig vår med återvändande flyttfåglar och för att minska riskerna för spridning kan Jordbruksverket beordra skyddsåtgärder, såsom att hönsen endast får vara utomhus i rastgård, de får bara matas inomhus eller att en del av rastgården måste ha ett fast tak.
Det är viktigt att du som hönsägare har koll på vad som gäller och information om detta och mycket mer hittar du på Jorbruksverkets hemsida (sjv.se)